Provet

Vad kommer på medborgarskapsprovet?

Se vilka 13 ämnesområden som ligger till grund för samhällsdelen, hur frågorna kan vara utformade och vilka ämnen de första provdeltagarna har berättat om.

Publicerad: 16 aug. 2026
Uppdaterad: 16 aug. 2026
Senast faktagranskad: 16 aug. 2026

Kort svar

Medborgarskapsprovets samhällsdel bygger på UHR:s officiella utbildningsmaterial Sverige i fokus. Materialet innehåller 13 ämnesområden om bland annat Sveriges geografi, demokrati, val, lagar, mänskliga rättigheter, arbetsmarknad, välfärd, historia, internationella samarbeten, religion och traditioner.

UHR har inte publicerat de riktiga provfrågorna eller någon exakt fördelning av hur många frågor som kommer från varje område. Det går därför inte att veta exakt vilka frågor en viss deltagare kommer att få.

Det här är officiellt bekräftat

Provet om det svenska samhället baseras på utbildningsmaterialet Sverige i fokus, som har tagits fram av UHR tillsammans med Skolverket på uppdrag av regeringen.

Den aktuella versionen är den första upplagan, korrigerad den 10 augusti 2026.

Samhällsdelen:

innehåller cirka 60 frågor
har 90 minuters faktisk provtid
består av flervalsfrågor
har fyra svarsalternativ per fråga
har ett rätt svar per fråga
genomförs på svenska
skrivs på papper

De 13 områden du behöver studera

1. Landet Sverige

Det första området handlar om Sveriges geografi, klimat, natur och befolkning.

Du behöver bland annat känna till:

var Sverige ligger
vilka fem länder som ingår i Norden
Sveriges kust, hav, sjöar, skogar och fjäll
de tre landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland
Sveriges indelning i län och kommuner
var de flesta människor bor
viktiga naturresurser
hur klimatförändringar kan påverka Sverige

I Norden ingår Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Du behöver inte bara memorera ortsnamn. Du behöver också förstå hur Sveriges geografi, naturresurser och klimat påverkar samhället och ekonomin.

2. Sveriges demokratiska system

Detta område handlar om vad demokrati betyder och vilka principer som gör ett samhälle demokratiskt.

Du behöver förstå bland annat:

att offentlig makt utgår från folket
fria och rättvisa val
valhemlighet
yttrandefrihet
rätten att delta i samhällslivet
att alla är lika inför lagen
rättssäkerhet
hur människor kan påverka politiska beslut
vilka hot som kan försvaga demokratin

Hot mot demokratin kan exempelvis vara hot mot politiker och journalister, falsk information, hat, lågt valdeltagande och att grupper stängs ute från samhället.

3. Så här styrs Sverige

Här behöver du förstå hur den politiska makten är fördelad mellan staten, regionerna och kommunerna.

Du behöver bland annat känna till:

vad riksdagen gör
vad regeringen gör
vad statsministern gör
vad statliga myndigheter gör
vad regionerna ansvarar för
vad kommunerna ansvarar för
vad domstolarna gör
hur Sveriges statsskick fungerar
vem som är Sveriges statschef

Riksdagen beslutar bland annat om lagar och statens budget. Regeringen styr landet och genomför sin politik med hjälp av myndigheter.

Kommuner, regioner och staten har olika ansvarsområden. Det är därför viktigt att kunna skilja deras uppgifter åt.

4. Politiska val och partier

Detta område handlar om hur svenska val fungerar och hur människor kan påverka genom att rösta eller engagera sig politiskt.

Du behöver känna till:

val till riksdagen
val till kommunfullmäktige
val till regionfullmäktige
val till Europaparlamentet
rösträtt
valhemlighet
förtidsröstning
folkomröstningar
politiska partier
mandat
hur ofta olika val hålls

Val till riksdag, region och kommun hålls vart fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Reglerna för vem som får rösta skiljer sig mellan olika val. För att rösta i riksdagsvalet måste en person vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år.

5. Lag och rätt

Detta område handlar om Sveriges lagar och rättsväsendet.

Du behöver bland annat förstå:

varför ett samhälle har lagar
Sveriges fyra grundlagar
skillnaden mellan grundlag och vanlig lag
polisens roll
åklagarens roll
domstolarnas roll
hur en rättegång fungerar
rättssäkerhet
vad som händer när någon misstänks eller döms för brott

Sveriges fyra grundlagar är:

regeringsformen
tryckfrihetsförordningen
yttrandefrihetsgrundlagen
successionsordningen

Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar och reglerar bland annat hur Sverige styrs och vilka grundläggande fri- och rättigheter människor har.

6. Mediernas roll

Detta område handlar om fria medier och deras betydelse för demokratin.

Du behöver förstå:

varför fria medier är viktiga
journalisters uppgift
hur medier granskar makthavare
skillnaden mellan olika slags medier
vad public service är
vad källkritik betyder
hur falsk eller vilseledande information kan spridas

Källkritik innebär bland annat att kontrollera vem som står bakom en uppgift, varför den har publicerats och om informationen kan bekräftas av andra trovärdiga källor.

7. Mänskliga rättigheter

Här behöver du känna till att mänskliga rättigheter gäller alla människor.

Området innehåller bland annat:

människors lika värde
jämställdhet
barns rättigheter
barnkonventionen
nationella minoriteter
samernas rättigheter som urfolk
diskriminering
hedersrelaterat våld och förtryck
skydd mot våld

Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 2020.

Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner ska ta hänsyn till barnets bästa. Barn ska också få möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som påverkar dem.

8. Arbetsmarknad och privatekonomi

Detta område handlar om hur arbetslivet fungerar och hur en person kan hantera sin ekonomi.

Du behöver bland annat känna till:

arbetsgivare och arbetstagare
fackförbund
arbetsgivarorganisationer
kollektivavtal
lagar och regler i arbetslivet
arbetsmiljö
rättigheter och skyldigheter på en arbetsplats
inkomster och utgifter
lån, ränta och skulder
hur man gör en budget

Frågorna kan handla om både arbetsmarknadens uppbyggnad och praktiska situationer i vardagen.

9. Välfärdssamhället

Detta område handlar om hur välfärden finansieras och vilket ansvar olika delar av det offentliga har.

Du behöver förstå:

varför människor betalar skatt
vad staten ansvarar för
vad regionerna ansvarar för
vad kommunerna ansvarar för
sjukvård
skola
äldreomsorg
socialtjänst
socialförsäkringar

Ett viktigt område är att kunna skilja mellan statens, regionernas och kommunernas uppgifter.

10. Sveriges moderna historia

Här behöver du förstå de stora förändringar som har format Sverige från 1800-talet fram till dagens samhälle.

Området innehåller bland annat:

övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle
befolkningsökning och utvandring
industrialiseringen
folkrörelserna
Sveriges demokratisering
rösträttens utveckling
folkhemmet
rekordåren efter andra världskriget
välfärdssamhällets utveckling
migration
informationssamhället
digitalisering och globalisering

Några viktiga historiska hållpunkter i utbildningsmaterialet är:

1809 begränsades kungens makt genom en ny grundlag
1909 fick nästan alla män rösträtt
1918 fattades beslutet om allmän och lika rösträtt
1921 hölls det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta och kvinnor kunde väljas till riksdagen

Målet är inte bara att memorera årtal. Du behöver förstå hur Sverige utvecklades till en demokrati och ett modernt välfärdssamhälle.

11. Sverige och omvärlden

Detta område handlar om Sveriges samarbete med andra länder och organisationer.

Du behöver känna till:

nordiskt samarbete
Europeiska unionen
Europarådet
Förenta nationerna
internationellt utvecklingssamarbete
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik
militärt och civilt försvar

Du behöver förstå vad olika samarbeten har för syfte och hur internationella beslut kan påverka Sverige.

12. En sekulär stat och ett mångreligiöst land

Detta område handlar om religionens ställning i Sverige.

Du behöver förstå:

vad religionsfrihet betyder
vad en sekulär stat är
att staten ska vara religiöst neutral
att människor får välja religion
att människor också får välja att inte tro
Svenska kyrkans historiska roll
att Sverige är ett mångreligiöst land
att diskriminering på grund av religion är förbjuden

Svenska staten och Svenska kyrkan skildes åt år 2000.

13. Traditioner och högtider

Det sista området handlar om svenska traditioner och högtider.

Du behöver känna till bland annat:

nyår
påsk
valborgsmässoafton
första maj
Sveriges nationaldag
midsommar
alla helgons dag
advent
lucia
jul

Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan den 19 och 25 juni.

Sveriges nationaldag firas den 6 juni.

Frågorna kan handla om datum, bakgrund, hur en högtid brukar firas eller varför en tradition har betydelse i Sverige.

Hur kan frågorna vara utformade?

UHR har publicerat fem exempel som visar att provet kan innehålla både direkta faktakunskaper och frågor där du behöver förstå en situation.

De officiella exemplen berör bland annat:

den offentliga sektorns uppgift
Sveriges statschef
svenska naturresurser
Sveriges historiska relation till Finland
hur yttrandefriheten fungerar i en situation på sociala medier

Det visar att det inte räcker att bara memorera enskilda ord.

Du behöver kunna:

känna igen rätt fakta
skilja mellan liknande myndigheter och institutioner
förstå vem som ansvarar för vad
placera viktiga händelser i rätt historiskt sammanhang
använda kunskapen i en vardaglig situation

Vanliga frågetyper

Faktakunskap: En direkt fråga om exempelvis ett land, en institution, en rättighet, en tradition eller ett historiskt årtal.

Ansvar och institutioner: En fråga om vilken myndighet, politisk nivå eller organisation som ansvarar för en viss uppgift.

Jämförelse: En fråga där du behöver förstå skillnaden mellan exempelvis riksdag och regering, kommun och region, lag och grundlag eller statschef och statsminister.

Historia och kronologi: En fråga där du behöver veta vad som hände först, under vilken tidsperiod något skedde eller varför en samhällsförändring var viktig.

Situationsfråga: En vardaglig situation där du behöver förstå vilken rättighet, regel eller samhällsfunktion som är relevant.

Vad har de första provdeltagarna berättat?

I en intervju med SVT berättade en deltagare att frågor om hur makten är fördelad mellan staten och kommunerna var svåra. Historiska frågor om 1800-talet och om kvinnors rösträtt nämndes också.

Andra deltagare har i sociala medier bland annat uppgett att de mött ämnen som:

vilka länder som ingår i Norden
vilken myndighet som har ansvar för val
riksdagsval och hur Sverige styrs
när midsommarafton infaller
svensk historia
barnkonventionen

Migrationsprovet.se kan inte bekräfta att detta var frågornas exakta formuleringar. Vi använder uppgifterna endast som en extra signal om områden som kan vara bra att repetera.

Extra repetition av rapporterade ämnen

Vilka länder ingår i Norden?: Norden består av Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Vad gör Valmyndigheten?: Valmyndigheten har det övergripande ansvaret för att planera och samordna genomförandet av allmänna val och folkomröstningar i Sverige. Kommunernas valnämnder ansvarar lokalt för bland annat vallokaler och röstmottagning. Länsstyrelserna ansvarar bland annat för den slutliga rösträkningen.

När är midsommarafton?: Midsommarafton infaller alltid på en fredag mellan den 19 och 25 juni. Datumet varierar därför från år till år.

Vad är viktigt att kunna om kvinnors rösträtt?: Beslutet om allmän och lika rösträtt fattades 1918. År 1921 hölls det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta och kvinnor kunde bli valda till riksdagen.

Vad är viktigt att kunna om barnkonventionen?: Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter och är svensk lag sedan 2020.

Viktiga principer är bland annat:

alla barn har samma rättigheter
barnets bästa ska beaktas
barn har rätt att uttrycka sin mening
barn ska skyddas mot våld och diskriminering

Studera detta som kunskapsområden. Utgå inte från att samma exakta frågor kommer att användas igen.

Det här vet vi inte

Det finns ingen offentlig lista över samtliga riktiga provfrågor.

Vi vet inte:

exakt vilka frågor som kommer vid nästa prov
hur många frågor som hämtas från varje kapitel
om deltagarberättelser återger frågorna exakt
om samma frågor kommer att återanvändas
vilken officiell godkändgräns som kommer att gälla

UHR står inte bakom privata övningsprov och kvalitetskontrollerar inte privata utbildningstjänsters frågor.

Migrationsprovet.se är en oberoende tjänst. Våra framtida frågor kommer att vara egenproducerade och tydligt kopplade till kontrollerade källor.

Så studerar du smartast

1. Gå igenom alla 13 områden

Hoppa inte över ett helt område bara för att någon deltagare inte minns frågor från det.

Provet kan hämta kunskap från hela utbildningsmaterialet.

2. Förstå vem som ansvarar för vad

Träna särskilt på skillnaden mellan:

riksdag och regering
stat, region och kommun
polis, åklagare och domstol
olika myndigheter
nationella och internationella organisationer

3. Lär dig centrala svenska begrepp

Eftersom provet genomförs på svenska behöver du förstå ord som:

myndighet
mandat
grundlag
rättssäkerhet
diskriminering
välfärd
yttrandefrihet
statschef
kommunfullmäktige
regionfullmäktige

4. Träna både fakta och förståelse

Kombinera:

korta faktakunskaper
jämförelser
situationsfrågor
historiska sammanhang
ansvarsfördelning

5. Repetera dina fel

Spara frågor som du svarar fel på och träna på samma ämne igen.

Målet är att förstå varför ett svar är rätt, inte bara att känna igen rätt alternativ.

6. Gör realistiska övningsprov

När du har studerat teorin behöver du också träna på att:

läsa frågor på svenska
arbeta under tidspress
hantera osäkra frågor
gå tillbaka till markerade frågor
hålla koncentrationen genom ett helt prov

Börja med teorin Träna med frågor

Vanliga frågor

Är detta en officiell lista över provfrågorna?: Nej. De 13 ämnesområdena kommer från UHR:s officiella utbildningsmaterial, men de riktiga frågorna är inte offentliga.

Kommer samma frågor på nästa prov?: Det är inte känt. Frågor kan ändras eller bytas ut mellan provtillfällen.

Ska jag bara studera det som deltagare nämnt?: Nej. Deltagarnas berättelser är användbara signaler, men provet baseras på hela utbildningsmaterialet.

Behöver jag kunna exakta årtal?: Vissa centrala årtal och historiska händelser finns tydligt i utbildningsmaterialet och kan vara relevanta. Det är samtidigt viktigt att förstå varför händelserna förändrade Sverige.

Är Sverige i fokus det viktigaste studiematerialet?: Ja. UHR uppger att samhällsprovet baseras på Sverige i fokus. Använd därför materialets samtliga 13 ämnesområden som grund för din förberedelse.

Är migrationsprovet och medborgarskapsprovet samma sak?: Migrationsprovet.se är namnet på denna oberoende utbildningsplattform. Det officiella namnet på själva provet är medborgarskapsprovet.

Har Migrationsprovet.se de riktiga frågorna?: Nej. Vi publicerar inte påstådda läckta frågor. Våra övningsfrågor kommer att vara egenproducerade och baserade på kontrollerade offentliga källor.

Källor

Utbildningsmaterial om det svenska samhället · Universitets- och högskolerådet · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026
Sverige i fokus, korrigerad version 2026-08-10 · Universitets- och högskolerådet · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026
Om medborgarskapsprovet · Universitets- och högskolerådet · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026
Frågor och svar · Universitets- och högskolerådet · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026
Valmyndigheternas roll och ansvar · Valmyndigheten · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026
Nya krav för svenskt medborgarskap, så gick första provet · SVT · Läs källan · Kontrollerad 16 aug. 2026